Sjutton minuter. Det var allt det tog. Sjutton minuter för att säga hej då till det vi byggt upp. Sjutton minuter för oss att inte längre vara vi. Sjutton minuter för mig att göra det som är bra för mig. Herregud, sjutton minuter att våga stå upp för mig själv. Våga säga att det inte känns bra. Sjutton minuter.
"När man släpper taget tar man steget" (Markus Krunegård)
Jag vågade. Jag vågade den här gången. Att jag skulle såra dig var inte längre det jag tänkte på. Att det skulle bli bra för mig var det jag tänkte på. Varje sekund. Man måste tänka så. Annars går det inte. Annars smyger han in i dig igen och ditt hjärta går sönder lite till.
"Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont" (Håkan Hellström)
Och när det blir svårt, då när jag saknar dig. Då när jag vrider mig om natten och tänker på dig. Då måste jag tänka så. Då måste jag tänka att jag måste orka. Jag måste orka att fortsätta vara utan dig. För innan dig var jag utan dig. Och utan dig var jag utan dig. Förstår ni vad jag menar?
"Så mycket man kan göra, borde och vill. Men mitt i allt så ska man räcka till" (Melissa horn)
Jag måste få lägga undan alla krav. Bara för ett tag. Jag måste få hitta tillbaks och på något sätt bli jag. För allt blir för mycket och mitt hjärtas korridor är fylld av allt det där onda. Att få andas lite vore fint. Kan jag få det, tack. Jag kommer tillbaks igen, om ett tag. Men jag bara måste få samla ihop lilla mig som nu är i bitar.
"Skratt är vackert, du är vacker, vackrast är du när du skrattar" (Unknown)
Och när jag har samlat ihop lilla mig till den jag en gång var, fast något mer än bara den jag var. Något bättre, något starkare. Då ska jag skratta igen. Då ska kampen om att låtsas vara över och jag kommer vara glad.
"Allt som vi har gjort snett, har lett oss rätt" (Thomas Stenström)
För de som aldrig blev, var aldrig menat att bli. Och när det gör ont, är det bara för att påminna dig om hur bra saker och ting kan vara. För du får ju inte glömma att du är viktigast. Always and ever.