Jag väntar med hjärtat i halsgropen. Klockan slog just 02.31 och jag hör en bil svänga in på gatan. Samma gata där mina barnsben snavat. Samma gata där jag cyklat på min första cykel. Där svänger hans röda bil in. Den nu 17-åriga tjej som står på ärrade ben bankar hjärtat i tvåhundra. Jag drar på mig mina utslitna tygskor. Jag har kvar dem för de följt med mig på så många äventyr. Jag går med lätta steg ut mot gatan. Fångas i en kram som kändes årslånga. Det tändes känslor i mig som inte rest till ytan på så länge att det brändes i kroppen. Vi sätter oss i bilen och reser genom natten. Mina nervösa skratt blev för många och du skrattade åt det. Jag betraktade ditt ansikte medan mörkret svalde oss. Jag iakttog din skrattgrop för varje leende du gav ifrån med försök till att vara diskret. Du besvarar mina blickar med en kyss. En kyss som fyller magen med tusentals fjärilar. Jag blev helt tagen och det lilla hjärta som är mitt blev på något sätt ditt.